Ny blogg! johannaaspelin.blogg.se 

Halloj!

Diroma gick superfint idag. Banan är fortfarande isbana men det närmar sig... Det blev alltså en tur ute och vägarna var mycket bättre idag vilket betydde att vi kunde köra en hel del trav och galopp. Tjejen var helt svettig när vi kom tillbaka till stallet!

Jag behöver fortfarande träna på min sits och min balans, men det kommer sakta men säkert. Diroma är ganska stor i galoppen och jag måste verkligen tänka på min sits hela tiden, tappar jag balansen lite så galopperar hon mig ur sadeln direkt. Längtar verkligen tills banan är ridbar så jag bara kan tänka på min ridning, det är ju lite svårt när man är ute och det kommer bilar, människor, djur, tåg och traktorer hela tiden. Diroma är en ängel men det stör ju liksom lite iaf.

Idag fick jag en känsla av att allt är så himla perfekt. Jag har ett (nästan) helt eget litet fint hus, är förlovad med the love of my life, har två söta hårbollar som möter mig antingen ute vid bilen eller inne i hallen varje gång jag kommer hem, bara, några ynka mil bort, min mamma och världens sötaste lillebror, fina nya vänner som jag trivs hur bra som hels tihop med och nu också en otroligt fin medryttarhäst!

Att få börja rida igen har gjort att så många tomrum har fyllts. Självklart saknar jag mina "gamla" vänner men det känns liksom inte som att det spelar så stor roll längre. Nu låter det här kanske dumt men jag är bara ärlig. Vänner jag delat allt med de senaste åren har jag så gott som helt tappat kontakten med nu efter studenten när alla (även jag) flyttat till olika ställen runt om i Sverige. Saknar dom gör jag ju, såklart, men inte på samma sätt.

Jag trodde aldrig att ridning och hästar skulle spela en så stor roll i mitt liv som det gjorde när jag var mindre. Det känns nästan lite töntigt att säga att en häst kan göra så stor skillnad. Helt otroligt är det! Den senaste månaden har mitt liv varit mer perfekt än någonsin!

Den här bloggen har ju ingen inriktning än så jag har bestämt att den ska få bli lite av en "hästblogg". Ni som tycker att hästar är tråkigt kan alltså sluta läsa nu, hehe.

Imorgon är det Diroma-dag. Jag hoppas på att underlaget ska vara lite bättre så vi kan köra lite hårdare än vi gjort. Börjar bli liiiite långtråkigt att skritta runt om jag ska vara ärlig.. Jag känner mig dessutom helt lost här så vågar inte riktigt testa några nya vägar, nu rider vi bara samma vilket är lite tråkigt. Ska försöka fixa sällskap någon dag och hoppas på att någon kanske kan visa mig runt lite. Ska försöka uppdatera om hur det har gått imorgon!

Rörigt inlägg kanske men jaja. Behövde skriva av mig!

Hej på er!

Jag hade så gott som glömt bort bloggen om jag ska vara ärlig.. Har haft fullt upp med skola och häst. På tal om häst! Det går så himla bra för mig och Diroma. Har haft henne en månad nu och, speciellt jag, har utvecklats något enormt. Hon har testat mig lite och antagligen känt att jag varit lite osäker men jag har vekligen tuffat till mig och på den här korta tiden har vi fått ett otroligt band. Galoppfattnings-problemen vi hade i bärjan är som bortbålsta och jag behöver nu bara tänka "galopp". Pga småskador hos Diroma och dåligt underlag ute har vi inte kommit igång och tränat på riktigt än, men jag har verkligen massa planer infär våren och sommaren. Funkar allt som det ska så är nog mitt mål att tävla lite i alla fall nästa år.

Ska försöka bli bättre på att updatera här, men räkna med en hel del hästsnack.

Har haft en riktig myshelg! Lördagen spenderades hemma med god mat och soffmys med sambo, prefekt. Idag hade jag Diroma så åkte till stallet vid niotiden. Vädret var riktigt bra då faktiskt så det blev en mystur i skogen. Lyckades dessutom få henne att galoppera flera gånger. Heeeelt underbart! Fixade med henne en stund efteråt, mockade och grejade innan jag åkt hem och duschade för att sedan träffa mamm och lillebror i köpcentret. Nu på kvällen har jag hunnit med en del plugg också. Bra dag alltså!

Saknar Diroma redan och vill egentligen inte alls vänta tills på tisdag då jag har henne nästa gång. Guuuud vad jag har saknat ridningen och hästarna! Att jag dessutom lyckades hitta världens finaste helt plötsligt är ju helt galet.

Försökte ta kort på henne idag, men som ni ser så gick det inge vidare, haha.. Hon kan verkligen inte stå still och så var det så kass belysning i stallet..

Jag har spenderat ett par timmar på vårdcentralen med läkare som velade hit och dit om vad dom ska göra med min hals. Ja, halsflussen hade kommit tillbaka. Det slutade i alla fall med att de bestämde sig för att inte skriva ut mer penicillin utan jag fick istället starkare värktabletter och så ska det få gå över av sig självt. Får väl se hur det blir med det..

Känner mig lite halvdeppig om jag ska vara ärlig. Vill inte vara sjuk längre, det är riktigt jobbigt att aldrig känna sig helt 100 % liksom. Jag har i alla fall hunnit med att baka cupcakes idag, vi får besök imorgon och det är så tråkigt att inte ha något att bjuda på. Sen så är det den-tiden-på-månaden ni vet så jag gjorde riktiga chokladbomber. Själva kakan är smaksatt med kaffe och frostingen med apelsin. Mycket goda blev dom! Lite tråkigt dekorerade kanske, pärlsocker var det enda vi hade hemma. Annars blev dom rätt söta.

Saknar min tjej idag också. Vädret har varit underbart så en tur i skogen hade inte satt helt fel, men tyvärr så var det inte min dag idag. Men på söndag så! Blir alltid lika glad av att åka till stallet!  

Nu blir det köttfärsbiffar och potatiskrocketter till middag. Sen ska jag försöka städa lite!

Okej, nu blir jag tokig. Som några av er kanske vet så har jag varit sjuk sedan i början av januari. Har haft halsfluss, halsfluss, förskylning från helvetet och magsjuka på det. Har ätit två penicillinkurer också, och tog den sista tabletten förra fredagen. Var helt säker på att jag hade klarat mig från ytterligare en halsfluss eftersom det gått så lång tid, men nej, nu är skiten tillbaka igen. Alltså jag orkar inte...

Hej på er!

Jag har varit i stallet nu på fm. Idag gick det riktigt bra, förutom att Diroma vägrade fatta galopp. Jag gjorde verkligen allt jag kunde och lyckades till slut i höger varv, men i vänster var det omöjligt. Det måste ha sett riktigt roligt ut. Tänk er en ryttare som precis återfått liiite av balansen skumpa runt och sparka för livet (sparka lät kanske lite dumt, men ni fattar hoppas jag) på en häst som bara travar fortare och fortare. Haha! Efter en timme gav jag upp, även om jag vet att man inte ska göra det. Men jag var helt slut, orkade helt enkelt inte..

Förutom det var hon lika mysig som alltid. Jag är verkligen helt förälskad i både ridningen och hästen alltså. Att vara ensam känns också helt okej. Lite nervös är jag men jag känner också att det kommer tillbaka snabbt och snart ska jag nog känna mig helt säker.